på riktigt

De känns som om jag inte känner en enda människa helt, inte ens mig själv.. eller snarare så känner jag mig själv minst av alla. Ja vet inte om de beror på att ja är tjej å en gång i månaden blir man skum plus att jag är allmänt konstig endå.. Men jag känner verkligen ingen nu. Om någon skulle fråga något om min bästa vän Sanna så skulle jag nog inte kunna svara, för hur ska jag kunna känna någon annan när jag inte ens känner mig själv?  Min kompis ville att jag skulle komma ner på stan, han hade druckit å ja vet vad han vill. Och jag vet också att jag sa att det är alt jag vill och så är det men ja vet inte varför jag blir så off..Kanske bara inte klarar av fulla killar vad vet jag. Jessica du är ju bra på sånt här psykolog grejs.. vad är de för fel på mig? :P
 Nä nu ska jag försöka sova och drömma bort den här dagen, den var skum, hemskt å tråkig.
Damn vilken pessimist jag var nu.

Over and out

Ha det underbart!//
Ylva

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0