Tog bussen med Tija till veterinären. Hon charmar sönder hela bussen. Busschauffören vill hålla i henne, en tjej på bussen (kvinna/dam whatever) frågar om det inte är lilla Tija jag har med mig och börjar kela med henne. En riktig liten kändis... Människor börjar prata med en från höger och vänster. Folk ler och tittar med en blick som inte är ovanligt att små små bäbisar får.

Det är nog ungefär som att ha en liten nyfödd och försöka gå på promenad utan att en enda person försöker slänga sig över vagnen och sträcka ner sina händer och gulla. Det är inte allmän egendom bara för att det är sött!

Visst man får jätte gärna hälsa men fråga (!) och får ni ett nej så bli inte sura!  Fast visst, jag måste erkänna att all uppmärksamhet är lite rolig endå.

Fast endel som vill hälsa är riktigr fula av sig. De frågar om de får hälsa och vi kanske säger nej, då försöker dom diskret locka till sig Tija endå och struntar totalt i vårat svar! Helt sjukt. Nu snackar vi inte om något barn. Det är vuxna människor som gör så! Helt sjukt tycker jag.

Justja, det gick riktigt bra hos veterinären! När vi kom ut därifrån hör jag en man bakom oss som pratar med Tija med den löjligaste bäbis-pratar-rösten jag någonsin hört (Ja du är så söt, aa så söt, så söt du är jaa jaa)!! Hahahah. Det gjorde min dag!