Känner hur hjärtat fortfarande går på högvarv... Det är snorhalt ute. riktigt jäkla snorhalt. Busshelvetes chauffören kör hem som en jäkla biltjuv och jäklar vad arg och rädd jag var på bussen hem. Jag är förmodligen helt sjukligt rädd för farter. Eller bilar.. att åka bil rättare sagt.

Helt fruktansvärt förbannat jäkla rädd. Så rädd så att jag nästan avbokade (försökte :p) filmningen idag. Blev nästan glad då Mia berättade hur förjävligt glashalt det är på vägarna innan vi skulle låna bilen..Ett hopp tändes om att vi nästan inte skulle behöva/kunna åka den "långa" vägen ner på stan och hämta allt inför filmningen ikväll. Så blev inte fallet.

Vi åkte ner på stan. Vi filmade och jag tog bussen hem med den ovannämnda härmed hatade (åtminstonde väldigt ogillad) busschauffören. Det finns en bro mellan stan och där vi bor. En bro med underliggande järnväg och bilväg. "Skydds"räcket som går bredvid den bron skulle inte klara av om man så cyklade in i det så därför känns det inte jätte roligt när bussjäklachauffören kör som en mindre idiot över den.. Mitt hjärta satt förmodligen bokstavligt talat i halsgropen. Jag vet, ja är inte sund för fem öre.

herregud vad jag borde söka hjälp... ;p